Ute på Lindholmen myllrar det bokstavligen av hållbarhets och innovationsinitiativ. I veckan har Ericsson och Cybercom valt att lägga ett nytt koncept kring hållbarhet kallat ”Sustainability Talks” i Dome of Visions. Här har vi inspirerats av hållbarhetscoachen Amanda Borneke och framåt kommer Veras Gräsmatta, som är en del av Chalmers storsatsning på entreprenörskap att hålla ett av sina öppna event här. Den nya hållbarhetsarenan kopplar till FN:s globala mål för hållbar utveckling.
Overshoot Day 2010 var då jag fick förståelse för överkonsumtion och avslutade min smyckesfirma, blev vegetarian och sadlade om till att plugga miljövetenskap. Idag coachar jag företag i hållbar profilering, varumärkesutveckling och sociala medier. Men inte inom vilken bransch som helst. Tidningen Aktuell hållbarhet har valt ut mig som en av 2019 års hållbarhetstalanger. Jag prisas bland annat för sitt arbete med att utveckla en klimatneutral byggbransch som driver återbruk av rivavfall.
Hur lyckas jag? Här är ett axplock av bästa tipsen enligt mig själv:
Döp hållbarhetsarbetet till något annat Vi har vissa ord som vi automatiskt värderar dåligt eller inte värderar det alls. En så kallad ”trigger”. När en människa utsätts för en trigger går personen direkt in i ett försvarsläge och det blir svårt att inspirera eller presentera något nytt för den personen. Ett exempel är ordet miljövänlig: våra kunder bryr sig inte om klimatet, vårt företag kommer att minska i värde om vi pratar om det. Prata istället om Kvalitet. Det finns inte ett enda företag som inte vill öka företagets kvalitet. Hög kvalitet = bra företag. Hög kvalitet = glada kunder. Vi byter namn på policyn men visionen blir densamma. Visionen kan t.ex. fortfarande vara att bli fossilfri till 2045.
Förenkla hållbarhetspolicyn Hållbarhet är svårt att förstå och svårt att greppa tag i. Inte alla kommer att veta, eller bry sig om vad en hållbarhetsplan är. Istället tycker jag att vi måste konkretisera och göra det mer greppbart. Om hållbarhetsarbetet handlar om att minska bränsleförbrukningen, döp det till bränslepolicy. Eller om arbetet handlar om att öka andelen solenergi på fastigheten, kalla det för en energiplan. När vi namnger planerna efter vad vi vill uppnå, kommer målgruppen tydligare förstå värdet och hur vi uppnår målen.
Använd positiv kommunikation för att nå önskad effekt i sociala medier De verkliga problemen med att använda "jag hatar flygplan" är att algoritmerna i sociala medier inte bryr sig om du använder hat eller kärlek före ordet flygplan. Jag märkte att ju mer jag kommenterade på typiska "hatar flygplan" - inlägg på sociala medier, desto fler annonser jag fick på flygresor. Kommentera istället på ”kärlek till tåg”-inlägg så kommer du, och andra omkring dig, att få fler annonser på tågresor.
Skala upp din problemlösning Många av branschers utmaning idag handlar inte om att lösa alla miljöproblem själva, utan att samordna och tackla utmaningen tillsammans. Det blir enklare, och roligare, att inkludera flera aktörer om du har ett problem. Mitt senaste exempel är återanvändning av vitvaror, som vanligtvis inte sker på en rivning. Vi kan riva ett lägenhetshus med 15 lägenheter vilket kan resultera i 45 vitvaror (15st kylar, 15st spisar, 15st tvättmaskiner) som vi lämnar in på återvinning fastän de fungerar alldeles utmärkt. Jag tyckte det var hemskt. Jag kontaktade en lokal firma som jobbar med att laga vitvaror och frågade ifall de kan ta emot 45 vitvaror av oss. Min kund får annars betala per kg avfall som jag lämnar bort, transporten blev densamma och vi får fortfarande betalt för rivningen. Win-win-win!
En ”bra” checklista De flesta miljöansvariga jag träffar är i en inspektörsroll. De har sina checklistor, där de bedömer anställdas prestation och lämnar sedan ifrån sig ett resultat. Sluta inspektera vad som är dåligt och gör istället en checklista över alla grejer de anställda gör bra!
Feedforward, inte feedback Varje gång jag ger ett tips till någon av mina kunder tänker jag att det ska vara ett konkret tips som gör att verksamhetens miljöarbete går framåt. Det är kärnan i konstruktiv kritik. Jag kallar det för Feedforward.
Det här vad mina tips för den här gången. Var det helt nya grejer eller känns det som självklarheter? Vilken var din favorit? Låt mig veta i kommentarsfältet!
25-åriga Amanda Borneke från Mölndal är en av dem som får en plats på Aktuell hållbarhets lista över hållbarhetstalanger 2019. Hon prisas bland annat för sitt arbete med att utveckla en klimatneutral byggbransch som driver återbruk av rivavfall. I morse invigde hon Sustainability talks med sin föreläsning ”Secrets to Successful Sustainability work”. För mer inspiration följ gärna henne på instagram under @hållbarprofil.