Rivningsavfall är en av de tyngsta och mest omfattande avfallsströmmar som genereras i EU och står för cirka 25% -30% av allt avfall som genereras. Återvinning och återanvändning av rivningsavfall är därför ett viktigt steg i för att minska branschens klimatavtryck. Tillsammans kan materialåtervinning och god återanvändning leda till att över 90% av materialet räddas från deponi. Här berättar Byggbranschens egna hållbarprofil, Amanda "Rivjärnet" Borneke, om vilka material som kan återanvändas och vad de kan förvandlas till.
1. Betong
Fakta
Globalt returneras mellan 2 och 5 procent av den betong som tillverkas oanvänd. Detta på grund av kvalitetsproblem (betong är en färskvara) eller överbeställning t.ex. vid en byggarbetsplats. Detta innebär att varje år måste cirka 460 miljoner ton tas tillbaka av betongproducenter världen över och hanteras på något sätt. Den allra största delen hamnar på deponi. Hanteringen av returbetong leder också den till stora koldioxidutsläpp på grund av krossning och transporter. 53 miljoner ton koldioxid släpps på grund av detta ut i onödan (Allu Mapei Circulus, 2019).
Metod
Demontering av betong görs redan idag i traditionell rivning. Det kallas för sågning, kapning, håltagning eller borrning. Det går alltså att såga ut betongen i färdiga block i önskade dimensioner. Bilderna kommer ifrån CS Riv & Håltagning AB, kontakta dem för rivning.
Krossning kan också ske direkt på rivningsplatsen men är mer vanligt att det krossas på en avsättning. Det gör det möjlig att spara upp till 96 procent av betongens koldioxidutsläpp (!). Returbetongen behöver alltså inte alls deponeras utan kommer istället till användning som ett återvunnet ballastmaterial.
Användning
När sortering, screening och föroreningar har tagits bort kan krossad betong användas i betongaggregat, fyllning, vägbas eller rip-rap. Det går att använda hela block till nya fasader.
Gällande betong är den enda oskrivna regeln att återanvänd betong inte används till bärkraftiga konstruktioner, dock går det hur bra som helst att inte riva hela stommen från början och återanvända den på det sättet.
2. Stål
Fakta
Återvinning av stål görs genom skrotbaserad ståltillverkning. Ungefär 26 procent av Sveriges stålanvändning går åt till byggnadsstål. Den genomsnittliga cirkulationstiden från det att en stålprodukt tillverkas till den återvinns som skrot är cirka 35 år i Sverige. Sveriges återvinningskvot beräknas vara mer än 90 procent, där motsvarande siffra är 55 procent globalt sett. (Jernkontoret 2014).
Metod
Det går att demontera stålstommar genom kapning och sågning. Det som kan hindra är att balkarna måste kapas i mindre längder för att inte bli för tunga, detta går dock att motverka med rätt utrustning på byggarbetsplatsen.
Brattöns Återbruk i Göteborg demonterar och återbrukar stålbalkar. Kontakta gärna dem för möjligheter till återbruk!
Återanvända
Stålkonstruktioner lämpar sig bra för återanvändning eftersom det finns standardiserade dimensioner (så kallade normalprofiler) på balkar, pelare och profiler i tunnplåt. Att den tekniska livslängden för stålstommar oftast är längre än byggnadens livslängd medför också att de är fördelaktiga att återanvända. Ett stålelement kan dessutom kapas eller förlängas utan att bärigheten påverkas (Fujita & Iwata 2008). Sedan 1 juli 2014 finns ett krav på CE-märkning av stålprodukter, vilket fungerar som en kvalitetssäkring.
3. Plastgolv
Fakta
Gamla plastgolv utgör en enorm potentiell råvaruresurs. Varje år säljs 6 miljoner kvadratmeter i Sverige. Om dessa golv i framtiden går till återvinning innebär det en årlig klimatbesparing på över 30 000 ton koldioxid. Det motsvarar vad 12 000 bilar släpper ut under ett år. Hittills har denna resurs inte kunnat återvinnas på grund av bland annat svårigheterna i att separera lim och spackel från gamla golv (Tarkett, 2020).
Metod
Tarkett har en unik teknik som rensar bort lim och spackel. Fortfarande kvarstår den tekniska utmaningen med att få bort oönskade tillsatser (till exempel ftalater) ur äldre golv. Enkelt löst genom att inte återvinna plastmatta med tillsatser.
Såhär går det till:
Återanvända
När mattan avsynas, granuleras, tvättas och blir till råvara till nya Tarkett-produkter.
Bilderna nedan kommer från Tarkett.se
4. Tegel
Fakta
Återbrukat tegel sparar 96 % i klimatpåverkan jämfört med att använda nytillverkat tegel (Bruksspecialisten, 2020).
Metod
De gamla tegelstenarna rensas, kontrolleras och sorteras för att sedan maskinellt packas om för att kunna säljas i nyproduktion i större skala. Det går även att rensa mer modernt tegel murat med starkare cementbruk.
Återanvända
Tegelstenarna som återanvänds tas från byggnader som först kontrolleras och där ev. bakmurstegel separeras från fasadtegel. Tegel från denna tidsperiod är ofta bränt i äldre ringugnar med högt hantverkskunnande och har en hög kvalité med stort naturligt färgspel. Oftast är detta byggnader från slutet 1800-tal till mitten 1960-tal och är murade med kalkbruk eller svagt cement-kalkbruk.
Kvalitetssäkringar och garantier är fullt möjliga. Brukspecialisten erbjuder bland annat CE-godkända återanvänd tegelsten med frostskyddsgaranti.
Läs gärna mer hos Brukspecialisten!
5. Stenull
Fakta
Sten är ett av de rikaste råvarorna på jorden, men vi behöver fortfarande utnyttja vår planet bättre. Sten är dessutom 100% återvinningsbart och åldersbeständigt för återbruk. Stenull kan enkelt avlägsnas när en byggnad renoveras eller rivs (CS Riv & Håltagning AB, 2020) och återvinns tillbaka till nya produkter. I själva verket kan stenull återanvändas till ny stenull (Rockwool, 2020).
Metod
Isoleringsföretaget ROCKWOOL och miljöföretaget Ragn-Sells har slagit ihop sig i ett nytt samarbetsprojekt kring återbruk av stenull. Ragn-Sells samlar in, sorterar och fraktar avfallet. När ROCKWOOL får tillbaka restmaterialet till sina fabriker smälts materialet och tillverkningsprocessen kan börja om. Det gäller all stenullsisolering, oavsett om det är spill från ny isolering eller äldre stenull från rivningsprojekt.
Satsningen har startat med två pilotprojekt, Nya Vikenskolan i Höganäs kommun och Lokstallet i Växjö (Ragn-sells, 2018).
Återanvända
Idag skickas all gammal stenull från byggarbetsplatser direkt till deponi. I processen samlar Ragn-Sells i Norge och Sverige in stenull från entreprenörer och byggarbetsplatser. Stenullen komprimeras och skickas till Ragn-Sells anläggning i Danmark och därifrån skickas den till ROCKWOOL fabriker. I återvinningsprocessen smälter ROCKWOOL ner stenullen, som är tillverkad av vulkanisk sten och som kan återanvändas om och om igen, och gör den redo för återanvändning.
Bilderna kommer från ett gemensamt pressmeddelande från Ragn-Sells och ROCKWOOL. Läs gärna mer här
6. Trä
Fakta
Träavfall från alla typer av byggplatser - inklusive nybyggnationer och renoveringar - uppgår till cirka 0,85 mton per år. Siffrorna är dock osäkra eftersom exempelvis impregnerat trä från återvinningscentraler inte räknas med. Inte heller allt det trä som sorteras i fraktioner som blandat avfall och brännbart, vilket är väldigt vanligt på en byggarbetsplats.
Metod
Trä kan återanvändas, återanvändas, återvinnas eller brännas som bioenergi. Trä i form av fasta, som lösa, snickeriprodukter bör demonteras och återanvända som de är.
Återanvända
Trä kan användas i vägar, beläggningar, klöver, kompost, djurunderlag eller spånskivor. Så länge träet är helt och rent kan det användas precis som nytt trä t.ex. för att bygga möbler eller väggpaneler.
Ett exempel på träåterbruk är Recreate Design Company som återbrukade ett 170 år gammalt kyrkgolv till konferensbord.
Läs mer om ReCreate Design Company
Läs mer om projektet här
Projektet blev tyvärr nerlagt pga. Covid-19
7. Gips
Fakta
Vid nybyggnation, rivning och ombyggnation blir det stora mängder gipsavfall. Idag sker det knappt någon återvinning av gips och ännu mindre återbruk.
Metod
Gips är relativt lätt att återvinna och dessutom 100% återvinningsbart om det bara sorteras ut direkt på bygg- och rivningsplatserna. För att återvinning ska bli gynnsamt måste föroreningar tas bort, till exempel skruvar och spikar, och separera papperet.
Att återanvända gipsskivor är går, men krävs demonteringskompetens (jodå, det är ett ord) för att skivorna inte ska smula sönder under nedtagning.
Återanvända
Det kan återvinnas malas till ett pulver eller förvandlas till pellets. Det resulterande materialet säljs till tillverkare som använder gips för olika applikationer. Demontera gipsskivor för innertak är ett utmärkt sätt att återbruka gipsskivor: lätta att demontera, packa och frakta.
8. Glaspartier
Fakta
Glaspartier inkluderar exempelvis fönster och fasadglas och är vanligtvis sammanfogat med trä eller metallprofiler. Glaspartier har listats av IVL Svenska Miljöinstitutet som en av sju mest lönsamma produkter att återbruka för ett kontor. Återbruk av glaspartier kan minska klimatutsläppen med 30 procent och hela 60 procent av inköpskostnaderna (IVL, 2016).
Metod
Det som är absolut bäst ur miljösynpunkt är såklart att demontera fasadfönster och fasadglas innan tungrivning för att bli fasadglas på en ny byggnad. Även fönster som inte uppfyller dagens isoleringskrav för ytterfönster går att återbruka, t.ex. som ett innerfönster eller avskärmar på ett kontor. Det som är viktigt är att se till att fönsterfog inte innehåller PCB eller andra farliga föroreningar.
Återanvända
Hos Brattöns Återbruk i Göteborg finns flera exempel på glaspartier som går utmärkt att demontera och återbruka.
9. Glasull
Fakta
Glasull är ett isoleringsmaterial som till stor del är gjort av glasmaterial (kiseldioxid) (90 till 95 procent) som smälts och spinns till ett fibröst material som kallas glasull. Merparten av allt glasullsavfall går till deponering, och sorteras inte ut på avfallsanläggningarna.
Metod
Eftersom att det idag knappt finns ens återvinning av glasull har jag valt att fokusera på det. Ragn-sells har exempelvis provat att hyra ut ”säckställ” för mindre byggarbetsplatser, och kompressorer för större platser. Tänk er gigantiska sopsäckställ, där användarna lägger glasullet i säckar som sedan hämtas av Ragn-sells. Ragn-Sells sedan en ny produkt: "Lego-liknande" block som kombinerar och komprimerar ihop glasull i en komposit.
Återanvända
Sverige inte har ett fungerande nationellt system för att återvinna glasull, dock kan vi fortfarande återanvända glasullen så länge den är torr och paketerad. Allt för många gånger har jag sett hela paket hamna i containern för att transporten till lagret är för dyr.
Kontakta istället en lokal återbruksentreprenör som kan hämta balarna eller starta ett samarbete med en återbrukskonsult t.ex. Brattöns Återbruk eller Kompanjonen som återbrukar åt er.
10. Fyllnadsmassor
Fakta
Fyllnadsmassor är till exempel jord, lera, sand, grus, asfaltkross, betongkross, samkross och makadam i rena eller blandade fraktioner. Grus och sand är dessutom en begränsad resurs i vår natur. Det är helt absurt att vi idag hellre spränger nytt berg (bergtäkt) än att återanvända de fyllnadsmassor som blir över i byggbranschen.
Metod
Första metoden kallas för Site-on-site- återbruk. Den bygger på att byggherren som river på en plats, ofta har en byggarbetsplats någon annanstans. Rivningsentrepenör, provtagningspersonal och transportör är redan upphandlat och på plats inom bygg- eller rivningsobjektet. Att provta, transportera samt återanvända fyllnadsmassor på det sättet är det som går absolut snabbast (och är mest lönsamt).
Andra metoden handlar om tredje-parts- återbruk där materialet mellanlagras innan den når sin slutdestination. Massbalans och Pinpointer är kända återbrukare av fyllnadsmaterial och kan erbjuda olika tjänster inom cirkulär anläggningsbransch.
Återanvända
Fyllnadsmassor som är förorenade går inte att återanvända, så här får man lägga stor vikt i provtagning och kvalitetssäkrande av materialet. Pinponter har ett väl utvecklat system för matchande mellan avsändare och mottagare för fyllnadsmassor. Det går till såhär:
Tack för att du läste min artikel!
Mitt namn är Amanda Borneke, KMA-ledare på Storskogen-bolaget CS Riv & Håltagning AB.
Mer känd som Byggbranschens egna hållbarprofil.
- Amanda Borneke
Min rekommendation är att alltid anlita en återbrukskonsult om du som entreprenör är osäker på föroreningar, farliga ämnen och faror i demonterings- eller återbruksprocessen. Tänk noga igenom vilka osäkerheter som personal och natur kan utsättas för.
Den är artikeln är skriven av mig, Amanda Borneke, för att uppmärksamma att återbruk kan se redan idag - utan nya metoder eller innovationer. Det handlar endast om vilja och branschmod. Det här är inte ett annons-inlägg och jag har inga samarbeten med nämnda parter eller tjänar pengar på detta inlägget. Jag reserverar mig för ev. faktafel och kommer uppdatera texten efterhand.
Kommentera gärna om du vet fler strålande exempel inom återbruk, återanvändning eller återvinning i Sverige.
www.amandaborneke.com eller @hallbarprofil i sociala medier.