• Amanda Borneke

Storstadsöverenskommelse för Cirkulärt byggande 2030

Allt om Storstadsöverenskommelsen, Cirkulär rivning och svar på vanliga frågor. Den 26 november skedde en gränsöverskridande dialogmöte mellan privata byggaktörer och offentliga beställare. Mötet var till för stadens direktörer, VDs, chefer eller medarbetare inom bygg- och fastighetsområdet där jag var en av huvudpersonerna. I det här inlägget sammanfattar jag höjdpunkter från eventet och vilka frågor som dök upp under diskussionen.

Vad är Storstadsöverenskommelsen?

Genom en storstadsöverenskommelse för cirkulärt byggande 2030, skulle storstäderna gå samman i ett gemensamt utvecklingsarbete, i nära dialog med branschen. Ambitionen och siktet är tydligt inställt på att tillsammans ta ansvar för att gå från ”nisch till mainstream”, med samverkansplattform och offentlig upphandling som möjliggörare och drivkraft. Storstäderna skulle genom denna överenskommelse åta sig att efterfråga cirkulära produkter och arbetssätt, som branschen kan leverera, med start nu.


Överenskommelsen skapar också incitament för en konstruktiv dialog med branschen, för att tillsammans "mogna" in i utvecklingsprocessen och undvika att fastna i enstaka, kostnadsdrivande spetsprojekt. Sammanfattningsvis bygger idén på att en långsiktig efterfrågan, garanterad volym över tid och en aktiv gränsöverskridande dialog skulle kunna få igång det önskade omställningsflödet och samtidigt ge trygghet och incitament för branschaktörer att ställa om.


Inspiration till Cirkulär rivning - går det?

Jag gästade dialogmötet för att köra min populäraste inspirationsföreläsning Riv Cirkulärt! Vi gick igenom skillnaden mellan modulär rivning och selektiv rivning som kan främja återbruk samt återvinning. Föreläsningen blev mycket uppskattad och beskrevs som "en ordentlig hållbarhetsboost".


Läs min artikel "Återbruka byggnader: 10 material att återanvända vid rivning"


Se min andra föreläsning "Hur får vi människor att brinna för något de struntar i"


Nu börjar utvecklingsprocessen! Vill du delta?

Under hösten 2020 kommer Cirkulära Göteborg, i samarbete med storstäderna, Delegationen för cirkulär ekonomi och flera andra intressenter, att titta närmare på hinder och möjligheter för en storstadsöverenskommelse för cirkulärt byggande 2030. Arbetet under hösten 2020 är ett första steg i ett större utvecklingsarbete.


Filmad presentation av Storstadsöverenskommelse för cirkulärt byggande 2030


Presentation i pdf av Storstadsöverenskommelse för cirkulärt byggande 2030


Eventen är en del av en förstudie som Göteborgs Stad, genom Cirkulära Göteborg genomför under 2020 i samarbete med Malmö Stad, Stockholms Stad och Delegationen för cirkulär ekonomi.


FAQ

Det dyker alltid upp frågor gällande cirkulär rivning. Tveka inte på att höra av dig om det finns något som jag eller CS Riv & Håltagning AB kan bistå med. Här kommer en lista på de frågor (samt svar) som dök upp under dialogmötet.


Hur mycket återbrukat material finns idag att tillgå?

Svar: Vi snackar tusentals ton av material som går att ta tillvara på.

Det vanligaste är 1) byggvaror som t.ex. dörrar, glaspartier, fönster och takplattor (varor som väger lite och finns i stora volymer, men inte så klimatbesparande)

Det som vi inte återbrukar är 2) rå-resurser t.ex. betongelement, stålbalkar, tegel (varor som väger mycket och finns i stora volymer, och är väldigt klimatbesparande.

Det som vi måste bli bättre på är alternativ 2.


Hur tänker man när man ska hyra byggmaterial eftersom byggnaden kanske är tänkt att stå i 100-300 år?

Svar: Jag skulle påstå att sättet vi bygger på idag gör att byggnaden står snarare 20-50 år. När vi börjar hyra ut materialen kommer tillverkarna värna om att byggnaden ska stå längre, eftersom att då blir även hyr-abonnemanget längre. Att hyra ut material är en cirkulär affärsmodell som gör att vi skiftar avfallsägare (resursägare) från den som äger rivningen till den som tillverkar materialet. Det är en förtydligad bild i producentansvaret och vem som ansvar att återbruka materialet.

Det finns goda exempel från när tillverkare valt att hyra ut material (bl.a en stålkonstruktion) i guiden som Nina nämnde i början ”Dags att bygga och riva cirkulärt!”.


Hur hanteras garantifrågor i samband med återbruk? Vilken part ansvarar för att ex återbrukade kylbafflar fungerar som de ska under garantitiden?

Svar: Det som återbruksaktören lämnar garanti på är flera parametrar, desto mer parametrar ju mer kompetens har återbruksaktören. 8-10 parametrar är vanligast. Några exempel på garantier är: Ålder, Funktion, Hur mycket CO2 som besparats, att det är fritt från asbest, PCB, ftalater eller andra farliga ämnen (via provtagning), klarar värmeisoleringskrav, uppfyller brandskydd etc.


Sen vill jag poängtera att det utmärkt att återbruka varor som inte uppfyller alla värmeisoleringskrav t.ex. ett fasadfönster. Ett fasadfönster behöver ju inte återbrukas till ett nytt fasadfönster utan fungerar utmärkt som en rumsavdelare på ett kontor. Det enda vi inte juridiskt får återbruka är material som innehåller farliga ämnen.


Viktigt att tänka på är att alltid kontrollera vilka parametrar som tas hänsyn till och begära ut kontrolldokument som t.ex. återbruksgaranti, återbrukskvitto, återbruksdeklaration.

Där finns väldigt många seriösa återbrukskonsulter att välja på, Brattöns återbruk är en av dem. Fler aktörer att jobba med går att hitta under projektet Återbruk Väst.


Kan man återbruka gips och isolering?

Svar: Går utmärkt att demontera gips eller isolering för att återanvända. Takplattor i gips är ett ypperligt exempel. Gipsväggar är svårare, de måste demonteras varsamt för att inte smulas sönder. Där finns inga tekniska hinder. Gällande isoleringen skulle jag fokusera på att återanvända de pakten som blir över vid en nybyggnation.


Sverige inte har ett fungerande nationellt system för att återvinna glasull, dock kan vi fortfarande återanvända isolering så länge den är torr och paketerad. Allt för många gånger har jag sett hela paket hamna i containern för att transporten till lagret är för dyr.

Här är en artikel där jag sammanfattar hur vi återbrukar byggnader: ”10 byggmaterial att återanvända efter rivning”.


Amanda kan säkert säga något om äganderätt kring materialet - idag är det ett av Moelven Modus utmaningar, alltså att vi inte äger produkterna när vi har genomfört projektet.

Svar: Självklart Peder! Avfallsägaren kan vara avgörande för hur mycket som återanvänds i projektet. Det vi har märkt för CS Rivs egna del är att vi tenderar till att vara avfallsägare när vi har ett fast pris-jobb. När vårt jobb istället går på löpande-pris är det snarare projektägaren som tenderar till att bli avfallsägaren. För er del kanske ni då ska eftersträva jobb med mer löpande-priser.


Där finns också hinder i hur era avtal är uppbyggda. Till exempel kanske ni upphandlar en ”totallösning” där det redan är förutbestämt vart avfallet ska transporteras och hur det ska hanteras av en avfallsavsättning. I sådana fall måste återbrukandet ske innan själva ”rivningen” börjar (för då klassas resurserna om till avfall rent juridiskt). Oftast sker återbruket då i samma skede som när byggnaden töms på möbler och inredning (för att då är det inte avfall, utan resurser).


Mer om skribenten

Amanda Borneke arbetar som KMA-ledare hos Storskogen-bolaget CS Riv & Håltagning AB, mer känd som Byggbranschens egna hållbarprofil. Mångfaldigt prisbelönt och en av byggbranschens främsta bygginfluencers.


Hon är även ledamot i branschorganisationen Byggföretagens Miljöutskott Väst samt styrelsesuppleant i Branschorganisationen för Byggnadsberedning (BFB).

169 visningar0 kommentarer

Senaste inlägg

Visa alla